fredag 23 april 2010

Musiker

För er som också vill skapa musik, utan att behöva lära er något instrument, rekommenderar jag:

http://thepiratebay.org/torrent/5085005/FL_Studio_XXL_v9.0.0__UN-LOCKER__UN-LOCKED_VSTi_[_P.r.t.CreW_]_1

och

http://www.youtube.com/watch?v=ssY6G2pE1Mk

Jag har redan skapat Sincerely yours-värdiga låtar. Så kul. Snart har jag en egen Myspace.

torsdag 22 april 2010

Vilsen

Jag och Angelica. Vi gick ut i går. Efter mycket vin och pasta hemma hos henne gick vi till... ett ställe. Musiken var bäst, klientelet pest. Jag och Angelica var cougars där. Milf sans "I'd like to fuck". Jag betraktades naturligtvis som paria på ett ställe där de flesta fortfarande gick på Södra Latin. Sjuttonåringarna stirrade storögt och undrade om tant verkligen borde överanstränga sig så på dansgolvet. Vi gick rätt snart.

Men då drar vi till Spy bar då, tyckte jag. Där var egentligen ingen kö och vi betalade glatt 120 kronor i inträde. Tjugo i garderobsavgift också. Stora delar av stället verkade dock vara avstängda. Jag kände inte riktigt igen mig. Men där var Anton Abele! Milf - MUFare I'd like to fuck. Bara för att ha något att blogga om, mind you. Fast jag slopade det påtänkta raggningsförsöket när jag plötsligt såg Cimon göra entré. Faktumet att jag såg Cimon räckte för att jag ändå skulle kunna skriva ett riktigt långt inlägg när jag kom hem. Så himla cute! Han hade femton tjejer runt omkring sig, plus Shecity och fotografen som dejtade Michaela. Det var riktigt glamouröst. Jag såg till och med personer med glitter i urringningen. Classy ställe. Konstigt med musiken bara, att den påminde så exceptionellt mycket om den i Nyköping. Och att DeDe Lopez satt i en soffa därborta. Ja, och att de hade en diskret skylt i taket där det stod Laroy.

Det tyder på en enorm självdistans att jag berättar det här för er. Att jag:

1. Råkade gå till Laroy i stället för Spy bar.
2. Inte upptäckte misstaget förrän efter minst en timme.

När jag åkte därifrån sa taxichauffören att han bara var tvungen att fråga hur lång jag var. Då struntade jag i att ge honom någon dricks. Det tyder däremot kanske inte på en enorm självdistans.

måndag 19 april 2010

Som fågeln i sin bur

I dag på rasten skrev en lärare upp de nya gruppindelningarna. "Vem är Fe1icia E?" hör jag då någon fråga. "Idiot, vars namn jag inte heller minns, du fattar väl ändå att Fe1icia E går i din klass? Och att risken att Fe1icia E sitter i klassrummet just nu är rätt stor? How rude!", sa jag inte då. Tänkte jag det? Ja. Tänkte även några andra grejer som inte passar sig här. Lika opassande grejer som särskrivningar på en skrivarkurs.

ANYWAY. Det här bekräftade ju det jag redan misstänkte. En viss partiledares dotter går i min klass, och hon råkar dela mitt förnamn. Så jävla självklar och engagerad på alla sätt och vis. Och jag har fått intrycket av att hon är Fe1icia medan jag är Fe1icia E, undantaget. Det är ologiskt, för jag är flera år äldre.

Mer logiskt: det här har gjort mig så illvilligt inställd till hela grejen att jag inte längre kan rösta på hennes pappa i valet. Det känns ju kanske inte som ett godtagbart skäl till att helt byta läger, men så är det. Åsiktsfrihet och allt. Jag tycker för övrigt att folk ska sluta döpa sina ungar till mitt tidigare så ovanliga namn. Någon som har med det i sitt program?

söndag 18 april 2010

Nordpolis



Den här t-shirten är det finaste jag någonsin har skapat. Men när kommer den hem till mig? Någon som har erfarenhet av Högskolan på Gotlands reklamjippo? Jag har väntat rätt länge.

Stalker-list

Nu måste jag undra en sak här, trots att köttfärslimpan fortfarande inte är påbörjad. De sex vännerna som man ser på sin profilsida, vad betyder det om någon dyker upp där hela tiden? Jag har bara varit inne på denna persons sida sammanlagt tre gånger. Facebook har alltså ingen anledning att tro att jag behöver en snabbgenväg till honom. Däremot kanske Fb-crew vet något som jag inte vet. Typ att han är kär och kollar min profil tre gånger om dagen? Alltså, I wish. Någon får bara ta och bli kär i mig nu. En viss person sa i dag: "Du tycker ju mycket mer om mig än vad jag tycker om dig" och det sög faktiskt. Jag ska inte hänga ut personen i fråga men hans namn ger 8 poäng i Betapet. Och han själv är en 3-poängare. Men nu är vår lilla vänskap slut, och jag kanske har en Facebook-beundrare dårå.

Voice over

I går: "Jag tror JAG SÅG NORDPOLEN JOGGA I VECKAN. MEN GUD, VARFÖR SKRIKER jag för?".

Jag har haft ett förkylningslock i örat. Därav den olidliga rösten i klippet nedan.

Ute

När jag ser bilderna i inlägget nedan blir jag så ledsen. Jag påminns om att jag en gång, för bara några dagar sedan, hade en normal lugg. Nu är den onormal och svinkort och fucking ugly.

I går var jag på Debaser med Sara. Hitindienivån på det stället resulterade i att jag inte kan gå i dag. Min höft, min rygg, ja allt, värker. Värst är det när jag hostar. Ska det vara så?

Eftersom jag nyligen har fått min systers gamla mobil ville jag gärna testa kameran på den! Så här blev alla gårdagens bilder:





Jag är väl inte något tekniskt geni.

Har egentligen tusen saker att säga men innan jag somnar måste jag diska, tillaga en köttfärslimpa, duscha, skriva en novell, ha ångest över allt jag missat i skolan och gå upp efter tre timmars sömn för att ha essäintroduktion. Tschüss!

onsdag 14 april 2010

Nein!



Fy fan vad livet är hemskt! Jag hinner dock inte grubbla mer på det, för nu jag ska ut på en surrealistisk promenad. Maja Lundgr3ns instruktioner lyder: var kritiskt paranoid. Jag kommer passa på att gå förbi Ica eftersom jag inte har orkat handla på länge. Men en sak vill jag säga om henne: vilken sympatisk människa! Och en engagerande lärare. Jag känner mig närmare henne än någonsin. Särskilt efter dagens sms: "Jag njuter inte ett dugg. Du har vanförställningar nu. Det är inte bra alls". Ingenting är bra alls. Men jag återkommer i kväll.

P.S. Det ovan var den snyggaste gråtbilden jag fick till. Det negativa med just den är att man kanske inte märker så väl att jag har gråtit. Kolla efter utsmetad ögonskugga.

En sak till. Jag är fortfarande inte särskilt frisk. Jag kommer aldrig mer att ta i ledstänger. Hellre dör jag om jag nu skulle råka halka i en trappa.

lördag 10 april 2010

Det fanns nån på ditt jobb du tyckte bättre om

Alltså fy fan. Jag är hemma och svinsjuk - och så påminns jag dessutom om att Betapeter flirtar med sin arbetsplats egen Tabita. Hon heter egentligen Lena, men det är illa nog. Och det säger jag trots att min mamma bär samma namn. Min mamma kompenserar för sitt namn genom att inte:

1. Göra djävulstecknet på sin Facebook-bild.
2. Ha någon Facebook, eftersom hon är medelålders.
3. Vara Takidas "största fan".

På fredag ska de dricka white russians tillsammans och "snacka lite skit". Mein Gott. Två barn och en ex-man har hon också. Förut har jag sagt att skulle de två ligga med varandra så skulle jag bara skratta åt det. Men nä, det är inte sant.

tisdag 6 april 2010

Åsikt snodd av Amanda

Hej alla! Jag är med i en tävling nu. Den som kommer på bästa annonsen för Södertörn vinner tusentals pengar som ska gå till kurslitteratur. Här är mitt bidrag (under pseudonym, vilket jag själv inte har någon förklaring till) :




Du kan rösta här: http://www.sodertorntavling.se/annonser/annons/81.

fredag 2 april 2010

She's the reason for the word bitch

Det var reportageseminarium i förrgår. Nyss såg jag att någon googlat hela mitt namn plus min kurs direkt efter den lektionen. Det var som jag trodde, jag lämnade ett avtryck.

Mitt nyårslöfte (bli en babe in total control of herself) har verkligen uppfyllts de här månaderna. Läraren hade ett och annat att säga om mitt reportage. Inget alls om min fantastiska rubrik, vilket gjorde mig arg. Jag vägrade sedan att hålla med i någon av hans konstruktiva, men oinitierade, kritik. En i klassen påstod att jag hade skrivit: "Alla som inte chatroulettar är töntar". Jag bara: "Det stämmer i och för sig INTE!!!!!". Gud. Mottagandet av mitt färdiga reportage var inte alls på den nivå jag hade hoppats på. Kan vi inte diskutera hur svinroligt det var i stället för huruvida jag borde förklara närmare vad en chat är?

Det roligaste var när läraren ville att jag skulle göra en översättningsruta där det stod vad "next" betyder. Jag förklarade då för honom att förstår man inte det behöver man inte läsa mitt reportage över huvud taget. Man är antagligen åttio år då.

I slutet av opponeringen betonade han att det var viktigt att ta till sig av kritiken, "eller hur Fe1icia?". Eller hur. Sedan avslutade han uppmuntrande med att berömma mig och en till för att våra reportage utvecklats så mycket sedan vårt senaste möte. In his face! Jag hade inte ändrat på ett enda ord. Kombinationen lat och självförhärligande omöjliggjorde det.

Förresten. Jag skrev ju så här: "Det är en fantastisk uppfinning som kopplar ihop en med könsorgan från andra sidan jordklotet, förklarar jag inte". Läraren anmärkte på detta. "Det här är en språklig grej, Fe1icia. Om man bara punktuerar korrekt kan man få till riktigt bra formuleringar". Så här: "Det är en fantastisk uppfinning som kopplar ihop en med könsorgan från andra sidan jordklotet, förklarar jag. Inte". Hahahahahahaha. Min reportagelärare presenterade not-skämtet så pass stolt att man kunde ha trott att han uppfann det. Fast det är ju i och för sig ett väldigt subtilt och roligt grepp. Inte.

Något bra intryck, , det gjorde jag inte. Men skönt att för en gångs skull våga stå upp för sig själv. C u next tuesday!