Fick ett samtal om att jag inte fått jobbet jag sökte, och så gick jag in på extrajobbets toalett och var så oväntat ledsen. Smygande kommer känslan att det kanske inte kommer vara så enkelt att få ett nytt jobb nu bara för att jag haft ett annat. Men främst, motiveringen: "De vill ha någon med mer erfarenhet av att skriva". Taskigaste motiveringen jag har hört. Börjar tvivla på att jag är bra att skriva och tänker, något
melodramatiskt, att: "vem eller vad är jag då?". Skrivandet var alltid min
grej. Nu tänker jag tillbaks på hur jag oförstående och föraktfullt kollade på de i klassen som alltid hade drömt om att bli författare men som ändå särskrev. Förståelsen för dem och deras drömmande. De jobbar på stora tidningar nu,
btw. Jag kommer inte ens in på en
jävla myndighet.
I'll show them :'(. *tror inte på det själv*
P.S. Alla förkortningar och smileys? Måste vara ett symptom på att jag är så obstinat. Eller på att jag börjat läsa P0pmorsan igen nu när hon blivit dumpad.