fredag 27 februari 2015

Know yourself

De som är allra högljuddast med sin empati gentemot alla som har det har svårt, de som brinner. Är de inte ofta i stället ganska elaka mot folk de faktiskt känner? Min erfarenhet är denna. Synd att de två inte verkar gå att kombinera. Som att man någonstans måste få utlopp för mobbartendenser och missunnsamhet.

Jag har egentligen en hel del jag vill skriva om. Den polyamorösa sexmissbrukaren som inte kan få en erektion. Det stora upproret på jobbet mot de (bland annat jag ofc) som fikar för länge. Alla barn som plötsligt blir till. Mina magproblem (där borde jag kanske hejda mig själv men, herregud, jag har en förestående koloskopi som jag med 80% säkerhet kommer skippa). Girls fantastiska, jobbiga, avsnitt just nu – uppbrottsstoryn gör ONT i mig. Kn*rk och resor – ska jag förlikas med tanken på att aldrig ha bott i London eller haft en ohälsosam period med substanser som jag bara sett på teve?

Det faktum att man inte ska blogga om sitt jobb hindrar mig mycket. Tanken på att jag inte vet vilka som läser ännu mer. Så har jag det ju ganska bra nu också. Trygghet bidrar inte direkt till att göra någon spännande och intressant. I stället läser jag ganska mycket böcker, somnar vid nio, dricker mitt vin på barer i stället för på klubbar, badar ganska ofta och åker runt på loppisar.

Saker jag inte längre gör:

Har telefonsex med vad jag tror är den homosexuelle grannen bredvid. Tror inte längre att det var han, men vet inte vem det i stället var, vilket har lett till att jag har svårt att se någon i min närhet i ögonen.

Skapar inte längre egna tallrikar och bestick när jag inte orkar diska skitig disk. Har numera diskmaskin och tvingas dessutom sopsortera.

Går aldrig på testdejter från Happy pancake. Möter inte längre yngre killar som fortfarande bor hos sina föräldrar.

Jag röker inte ens till sorglig eller hatisk musik längre. Bara någon gång ibland tillsammans med min kille på balkongen, och sedan lägger vi oss i varsin del av soffan och mår dåligt.

Jag är pisstråkig. Anekdoterna är få och chockvärdet lågt. Det som är intressant begränsas av att det är många jag inte kan skriva om. Vill skriva men frågan är om vad. Återkommer.

Låt som i alla fall gör mig ask*t:


http://open.spotify.com/track/2WzpOMkCaakq1T3luPCjLH