Larry David

När jag var gravid fick vi låna en fantastisk Klippan-filt av Peters vän. Den var av ull, grå, vit och röd och i ett mönster som inte längre tillverkas. Perfekt i barnvagnen. Och självklart tappade jag bort den efter några månaders användning.

Jag och Peter gick långa promenader för att se om den låg någonstans längs trottoarerna. Vi ringde till ICA-affären i närheten och övervägde att sätta upp lappar. Först sju månader efter att den hade försvunnit vågade vi oss på att erkänna för ägaren att den tyvärr var borta. Peter fick åka dit själv och göra det, jag skämdes för mycket (vi hade även krympt en ullbody och tappat bort ursöt Polarn och pyret-mössa).

Så i dag skulle Peter ta tunnelbanan till öppna förskolan. Den barnkära tiggaren vinkade som vanligt till John. Ställde sig upp för att sträcka på kroppen lite. Och på hennes stol ligger FILTEN.

Det finns ju inte något bra sätt för mig att ta tillbaka den där filten. Anklaga henne för stöld? På knagglig engelska fråga om jag får köpa den? Eller kanske snabbt som blixten ta tillbaka filten så fort hon lämnar den obevakad?

Filten är borta.

Men vad sur jag kommer vara när jag varje morgon tvingas passera filtis och inte kan plocka upp den.

Nu önskar jag bara att exakt det här scenariot hände Larry David och att jag skulle få se hur han löste det.