fredag 6 maj 2011

Foot in mouth

Marty då. Jag är omåttligt förtjust i denna person. Nu när vi äntligen kan vara öppna mot varandra och har kommit över den tidigare till synes oöverkomliga blygheten känns allt helt nytt. Men det gamla, som var bra, är kvar. Jag tycker om honom så mycket.

Vi har egentligen bara haft ett onödigt bråk. Det var förra helgen när han var lite återhållsam, och jag märkte det direkt. Anledningarna han gav när jag konfronterade var att: 1. Jag råkat kalla honom vid fel namn förgående dag. 2. Jag somnar/däckar rätt tidigt rätt ofta.

Båda var ju sanna. Jag tog verkligen åt mig av det han sa om sovandet. Det är mycket sällan som jag inte somnar innan nio nu för tiden. Tror det är jobbet, som bjuder på väldigt stressande situationer då och då, som får mig att bli utmattad både fysiskt och psykiskt. Och jag har faktiskt tänkt på att det inte kan vara så kul för honom. Så jag erkände att det var ett problem. Nämnde till och med att jag skulle köpa multivitaminer, som ett tecken på god vilja.

Det var då han sa det...

"Du kanske ska röra lite på dig, så blir du piggare." Han gick strax därefter, och sedan hördes vi inte förrän detta sms från mig:


Fy. Fan?

2 kommentarer:

Anonym sa...

Men åh. Vad hände sen?
Stor puss!

Sophix

Ava sa...

Är den här bloggen död nu? Det var annars en cliffhanger som heter duga, som vi har väntat på i många veckor nu...