Jag var nyligen på en kollegas födelsedagsfest. För det
första hade jag en ny guldjacka på mig som var för tight. Den sprack fem
minuter in på festen. Eftersom jag bara hade ett spagettilinne under fick jag
fortsätta mingla med det 20 centimeter långa hålet i ryggen. Det sprack fem
centimeter per timme så det blev en rätt kort kväll.
När jag satt i soffan och försökte dölja hålet i jackan kom
det en katt. Jag älskar katter men den här luktade tyvärr inte gott. När jag tittade på den för att få kontakt
ryggade jag till. Jag hade aldrig sett en sådan katt förut. ”Vilken fin”, sa
jag. ”Jag har aldrig sett en sådan ras förut, vad är den för något?” Svaret
kom långsamt: ”Det där är Nisse, som jag har berättat om. Han har en tumör i
ansiktet.”
Lite senare: ”Akta er nu, det ser ut som att Nisse kommer
nysa och då sprutar det blod från näsan!”
Min kollega berättade att katten inte skulle bli bättre och
att han led men fortfarande hade livslust. Jag blir deppig nu igen när jag
skriver om den här katten - och stämningen på festen var inte super. Då hoppade
dock någon in och föreslog att kollegan skulle öppna sina paket.
”Och det första är från Felicia! Åh… strumpor med katter på.”
2 kommentarer:
Jag gillar verkligen din blogg och ditt sätt att skriva. Hoppas det kommer fler inlägg inom en snar framtid! /Anton
Tack! Väldigt kul att höra.
Skicka en kommentar