söndag 27 september 2015

Tinder för föräldralediga

Nu har jag varit på på både amnings- och förlossningskurs. Min starkaste känsla är varken oro, rädsla eller entusiasm. Den är i stället: "Vad fa-an är det för människor som ska föda samtidigt som jag?". Det kommer att bli en lång, ensam vinter om de som dök upp för att lära sig föda är desamma som sedan ska gå i samma föräldragrupp som jag. Jag behöver ett Tinder för föräldralediga, och där kommer jag tyvärr att swipea vänster på alla som till exempel ser svintråkiga ut och har en viktig partner som ifrågasätter allt barnmorskan säger med hjälp av forskning han har "läst någonstans".

Sedan några veckor tillbaka mår jag tyvärr så där. Illamåendet är till viss del tillbaka och magen gör ofta ont. Kanske är det järntabletterna, eller alla hormoner och det trånga utrymmet i magen. Att gå till jobbet börjar i alla fall bli allt mer av en pina. Jag ska vara kvar där tills två veckor innan beräknad förlossning - och det börjar kännas som en usel idé! Att stressa till tunnelbanan varje morgon och kväll, och tampas med arbetsplatsens all jäkla dramatik, är påfrestande. Jag vill bara vara hemma med en bok och filtstickning och knappt lämna hemmet alls. Budskap att påminna om flera gånger innan jag försvinner: berätta inte ett skit om jobbet när jag är ledig. Under ett år vill jag glömma att stället ens existerar.

Funderar även på att gömma alla jobbpersoner från feeden på Facebook när det närmar sig.

Samtidigt som hemmalivet är ett absolut måste kan små saker få mig att längta intensivt efter något helt annat. En lyssning på The Streets Blinded by the lights fick mig att genast vilja bo i London, gå på klubbar och totalt knarka ned mig. Men bara att ta ett glas vin efter klockan åtta på kvällen, på någon bar i Stockholm, skulle också vara fint. Jag har varit nykter på en del fester och bröllop nu och det är påtagligt hur tråkig jag blir bland glada onyktra människor. En regelrätt Fun Bobby. Det positiva är att vissa hittills, på grund av  graviditeten, endast träffat mig nykter. Framöver, full, glad och rappandes på någon Eminem-låt kommer jag att bli en glad överraskning.

Längtar nu så himla mycket efter lilla barnet. Ser redan fram emot fredagsmyset då vi ska kolla på Idol och äta ostbågar tillsammans. Och sedan lördagsgodiset! Lite innan allt det där: barnvagnspromenaderna och babysim. MYS!

Inga kommentarer: