I dag är det två år sedan jag och Beta P träffades. Det var på Marie L. Dagen till ära har jag blockat mig själv från Last.fm. Jag orkar inte längre sitta och vakta och undra varför han inte har spelat någon musik på hela kvällen. Och skulle det i framtiden någon gång stå att han har lyssnat på Lars Winnerbäck så kommer jag förstå att han slutligen har träffat sin nya tjej och bli ledsen. Liksom, du bytte Animal collective, Of Montreal och Final fantasy mot Lars Winnerbäck!? Jag gråter i förväg.
Förresten så skrev jag något i min essä om att Spung innehöll ovanligt mycket bra musik. Hon som hatade allt anmärkte då: "Vad menar du med bra musik? Det betyder ju olika för alla. Det är så subjektivt det där :-)". Håller inte med. Ratatat är bättre än Ratata. Oavsett vad din mormor tycker så är de det! Det är en objektiv sanning. Och här kommer en annan: jag hatar kritik :'-(. Orkar inte mer.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Förlåt nu men Ratatat är så INTE bättre än Ratata! Och jag är ingen mormor!
I övrigt håller jag annars med om att bra musik är bra musik och att oavsett vad man gillar så borde man kunna hålla med om vad som är bra. Men Ratatat är en fluga och Ratata är bra på riktigt.
vet inte vad jag ska svara! förutom: håller inte riktigt med!
och där dör min teori eftersom jag tycker att jag har bra smak, och du definitivt har det.
jag var lite stingslig vid kommenteringstillfället. sorry.
och nu är jag så bakis att det enda jag kan göra är titta på top model kanada. mina fingrar luktar sprit. jag är ju för fan sambo, jag är inte van vid att må dåligt!
och du, jag har inte alls så bra smak. har ärligt talat alltid känt att du överskattar mig lite, om man får låta så självupptaget ödmjuk.
du är ju tasteolicious! det där med ratata tar jag som en engångsgrej och undantaget som bekräftar regeln. älskar ditt dansgolv!
Skicka en kommentar