tisdag 12 juli 2011
Blev tvungen att sms:a min mamma något i stil med: "Hej! Hur mår ni? Det känns verkligen för jävligt här, jag har mest legat inne i lägenheten sedan jag drog till Stockholm". Och nu ska de åka hit i morgon för att äta lunch med mig. Det gör mig så ledsen. Varför var det tvunget att bli så här igen? Hann vara lycklig ganska länge men nu är jag verkligen tillbaka på ruta ett. Återigen med stora tvivel på att det kommer bli bättre.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Men det kommer att bli bättre! Det trodde du inte förra gången heller men det blev det! (försöker inte förringa din smärta, bara påminna eftersom det kan vara svårt att komma ihåg själv när det känns svart)
You can do dis!
jag vet :''''(. vore ju askonstigt om det här påverkade resten av mitt liv så att jag förblev olycklig och aldrig kysst igen. men just så känns det! igen!
Skicka en kommentar